Tid att hålla huvudet kallt.
Hur reagerar du på nyheter om låg framtidstro inom handeln och byggsektorn? Att svensk BNP utvecklas negativt? Förväntad ökning av arbetslöshet? Ytterligare räntehöjningar? Hot om strejk i avtalsrörelsen?
Det är lätt att uppfatta dessa nyheter som enkom negativa, men det behöver de inte vara. Inte om man köper in på tanken om the greater good som Riksbanken lyfter fram, där Sverige som helhet klarar sig bäst om vi kan få ner inflationen skyndsamt – även till bekostnad av negativ BNP-tillväxt och ökad arbetslöshet. För det är vad som innefattas i den bild av framtiden som målas upp av Riksbanken. BNP ska backa med mer än -1% under 2023 och snittarbetslösheten under helåret ska öka med ca 0,5%. Fritt översatt som ökning av arbetslösa med 1% i slutet av året för att få helårseffekt om 0,5%.
Detta är alltså den bana som Riksbankens simuleringar visar att vi behöver vandra för att få bukt med inflationen, som i scenariot närmar sig målet om 2% i slutet av året och med en genomsnittlig KPIF om 5,5% sett till helåret 2023.
Men likt att förebyggande spränga en lavin finns risken att effekterna av de åtgärder man gör inte blir vad man förväntat sig. Lyckas man inte få igång lavinen lär man ladda om bössan och skjuta med grövre kaliber, det har vi redan sett inom penningpolitiken under 2022. Den andra riskbilden är ju att lavinen när den sprängs växer sig större än vad man först beräknat – kanske till den grad att den orsakar stora skador i sin framfart, skador som tar lång tid att bygga upp igen.
Detta inlägg handlar dock inte om huruvida det är rätt eller fel att förebyggande spränga laviner, inte heller om vilken kaliber som är lämplig.
Nej, jag vill istället slå ett slag för vetskapen om att lavinsprängningar redan sker i vår ekonomi och att dessa förväntas få negativa konsekvenser – men viktigare – att vi kan och bör bygga in arbetssätt för att förhålla oss till och lära oss av det som sker.
I stort föreslår jag en fem-stegsmodell för bolag inom sällanköp:
Skapa minst två övergripande scenarion på makronivå, dels ett scenario där utvecklingen går som Riksbanken simulerar och dels ett scenario där de negativa effekterna eskalerar genom systemet och vi landar i en mer långdragen och svårare lågkonjunktur. Överväg även ett scenario där åtgärder inte biter på inflationen. Revidera kvartalsvis med ledningsgrupp och diskutera med styrelse.
Identifiera några få makroekonomiska nyckeltal som du följer för att skapa förståelse för vilket scenario vi går mot – exempelvis inflation, BNP, arbetslöshet. Följ utveckling på månadsbasis och notera specifikt avvikelser från den simulerade utvecklingen (ser arbetslösheten ut att öka mer än 1% mot slutet av året?).
Följ effekter på kundernas Share of Wallet och då i synnerhet hur andelen inom ”måstekategorier” utvecklas vis-a-vis ”sällanköpskategorier”. Detta ger viktigt ingångsvärde till förutsättningarna för hur din bransch kan utvecklas i ett läge där kundens plånbok bestämmer. Denna utveckling har stark koppling till övergripande scenarion. Månadsbasis.
Förstå påverkan på din bransch utifrån det läge vi befinner oss i där kundernas Share of Wallet minskar inom sällanköpskategorier. Hur konjunkturkänslig är din bransch vis-a-vis andra branscher? (jmf 90-talet, variationer under 2000-talet samt utvecklingen vi erfar nu) Hur har din bransch utvecklats de senaste åren jämfört med underliggande behov? (över/underprestation under Covid, hur mycket har ni hämtat igen, snittutveckling 2010-2019 kan ofta användas som referens)
Sist men inte minst – förstå påverkan hos dina kunder! Hur slår räntehöjningar, livsmedelspriser m.m. mot dina målgrupper? Och vilken motståndskraft har din målgrupp, marginaler att leva på, besparingar etc.? Nyttja dina kundinsikter och lär dig av din kund.
Med detta arbetssätt på plats skapas en plattform som strukturerat tar in de faktorer vi idag vet är kritiska för utvecklingen – kundens minskande plånbok och de prioriteringar som följer med minskad köpkraft. Vi får ett utifrån-in perspektiv som organisationen kan samlas kring, förstå och agera på.
Genom att löpande följa utvecklingen, uppdatera och lära av scenarion får vi också ett underlag som alltid är relevant samtidigt som månatlig och kvartalsmässig frekvens gör att arbetet berikar befintliga processer för ekonomisk planering, rapportering och prioriteringar.
Så vad menar jag med att hålla huvudet kallt? Jo, se till att ni i er organisation hittar er datadrivna kompass för hur ni behöver agera och undvik att lägga för stor vikt vid bred rapportering av samhällets utveckling som vi ju räknar med ska gå i moll under året. Kanske drabbas ditt bolag dubbelt så hårt som snittet? Kanske tillhör du de som kommer gå vinnare ur denna situation? Oaktat behöver du säkerställa att ni sitter på denna djupare insikt om hur ni påverkas för att kunna fatta rätt beslut.
Hör av dig om du saknar detta arbetssätt och snabbt vill ta några första steg i denna riktning!
