Så här utvecklades hushållens share-of-wallet förra gången den reala inkomsten minskade kraftigt i Sverige

Veckans inlägg bygger vidare på förra veckans tråd som förklarade varför det är relevant att titta tillbaka till 90-talskrisen. Nedan ser ni hur hushållens konsumtion förändrades från 1991 till 1993. Siffrorna ni ser avser förändringen i hushållens Share-of-Wallet mellan åren baserat på konsumtion i löpande priser.

När konsumenternas ekonomi pressas och fasta kostnader för exempelvis boende stiger påverkas sällanköpskategorier negativt. Den påverkan på sällanköpskategorier vi ser under 90-talet kan inte appliceras fullt ut på dagens situation men ger en fingervisning kring vad vi kan ha att vänta framgent. I kommande inlägg återkommer jag till hur varukorgen förändrats och vad det medför för begränsningar i analysen. Nedan kommentarer fokuserar på vad vi såg hända i utvalda kategorier med fokus på sällanköp från1991 till 1993.

Ser man till de kategorier som då minskade mest återfinns de jag skulle klassa som “större utgifter som kan skjutas på framtiden” såsom husvagnar, fordon, båtar, hushållsapparater, möbler, mattor och underhåll av bostad. Kategoriernas andel av Share-of-Wallet tappade i snitt knappa 10% till 15% per år från 1991 till 1993.

Därefter följer flertalet kategorier som kanske kan beskrivas som “personlig vardagslyx och mindre utgifter i hemmet”. Här återfinns kläder & skor, hår- och kroppsvård, en del av hemelektronik, husgeråd och textiler till hemmet samt hotellvistelser. Motsvarande minskningstalen för dessa kategorier låg i snitt på mellan 5% och 10% per år.

Nästa sjok av produkter kan med god vilja beskrivas som “hobby, nöje och DIY” med kategorier såsom verktyg & utrustning för hem och trädgård, fritidsvaror, växter, blommor, husdjur, restaurangbesök samt paketresor och konsumtion i utlandet. Dessa minskade i snitt några procentenheter per år. Det bör också påtalas att paketresor svängde kraftigt under perioden och tappade stort 1993. Verktyg & utrustning för hem och trädgård tappade stort 1994, vilket inte syns i tabellen.

Vad som dock förblev mer stabilt under perioden eller till och med tog större del av plånboken är en gruppering jag valt att kalla “basala varor och tjänster för välbefinnande”. I denna grupp lägger jag post- och telekommunikation, rekreation och kulturella tjänster, medicinska och farmaceptiska produkter och i viss mån även tidningar och böcker.

Håll tillgodo med dessa insikter vänner och håll utkik efter nästa pulicering! Och som vanligt, glöm inte att regga dig här för att inte missa värdefulla insikter.

Previous
Previous

Tid att hålla huvudet kallt

Next
Next

Lärdomar från förra gången svenska hushåll hade det skralt i plånboken