Plånboken styr hushållens konsumtion
De svenska hushållen har sedan hösten 2022 anpassat sin konsumtion efter plånboken. Analys av data från sista kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 visar på att hushållens förändrade konsumtion efter “måste-posterna” livsmedel och boende (inkl. räntor) nu ökar mindre än KPIF, vilket innebär en reell minskning i materiell levnadsstandard. Detta är ett trendbrott sedan våren 2021 då konsumtionen tog fart efter pandemin (graf 1 nedan). Denna nya nivå som hushållens konsumtion anpassats till under 22Kv4 och 23Kv1 ligger dock fortfarande strax över det utrymme för extra konsumtion som ges efter mat- och boendekostnadsökningar hanterats.
Utöver konstaterande av att vi rättat mun efter matsäck (bra jobbat Sverige!) så visar trenden att konceptet ‘follow-the-money’ är relevant, d.v.s. att makroekonomisk utveckling återspeglas i hushållens konsumtion. Genom att räkna på en successiv minskning av inflationen, effekter från räntepolitiken och följa hushållens konsumtionsutrymme ges scenarion för utvecklingen, där huvudscenariot visas i grafen nedan.
Här kan vi konstatera att hösten utgör en utmaning för hushållen som sedan kulminerar i ett extra utmanande första och andra kvartal i 2024. Huvudsakliga drivare är ökade räntekostnader som sätter sig i hushållen, en sannolik baksmälla från hushållens “unnande” under sommaren och uteblivet elstöd under början av 2024 som stöttade hushållen med nästan 1000kr/mån och hushåll i snitt under vårmånaderna. Detta på toppen av en underliggande inflation som fortfarande förväntas vara för hög.
Påfrestningen på hushållens sparande verkar nått en kritisk nivå
Sviten av överkonsumtion efter pandemin verkar ha satt sina spår på hushållens sparande. Fjärde kvartalet 2022 och första kvartaletn 2023 var de första kvartalen sedan 2015 som bankinlåningen minskade jämfört med föregående månad enligt SCBs “sparbarometer” (graf 2 nedan). Det visar på ett större behov av att balansera ökade kostnader med minskat sparande och att vi inte bör räkna med en större överkonsumtion innan hushållen erfar en reell ökning av konsumtionsutrymme efter mat och boendekostnader.
Detta stödjer hypotesen att vi bör räkna med att vi inte kan konsumera oss genom under den ekonomiska svacka vi befinner oss i. Istället borde marknaden sätta sig ytterligare innan det vänder.
Effekterna på den enskilda branschen skiljer sig stort
Till skillnad från exempelvis pandemin har inflationen och räntekostnader gradvis ökat och hushållen har löpande kunnat ställa om sina konsumtionsmönster. Vi kan nu börja se hur konsumtionen inom de olika branscherna utvecklats under första kvartalet 2023 jämfört med föregående år. Även om detta endast är ett kvartal ger det en fingervisning kring vart vi är på väg. I nedan graf visas faktisk utvecklingen i löpande priser för kvartal 1 (handelsfakta.se) jämfört med simulerad utveckling “top-down” för helåret 2023. Den simulerade utvecklingen bygger på tre faktorer 1) tidigare över/underkonsumtion inom kategorin, 2) transaktionsstorlek och 3) möjlighet att välja bort. Överlag kan sägas att spridningen är större i faktiskt utfall men att det finns ett mönster. För mer information, utveckling i fasta priser och extrapolering för 2024 och 2025 baserat på huvudscenario kan ni läsa mer här.
Är det så att du vill ha en dragning av detta på ditt bolag och en diskussion kring vad det innebär för er så kör jag löpande dragningar inom området och tycker bara det är kul att komma ut och prata om dessa strategiska frågeställningar.
